French Impressionist Painter, 1841-1919
French painter, printmaker and sculptor. He was one of the founders and leading exponents of IMPRESSIONISM from the late 1860s, producing some of the movement's most famous images of carefree leisure. He broke with his Impressionist colleagues to exhibit at the Salon from 1878, and from c. 1884 he adopted a more linear style indebted to the Old Masters.
His critical reputation has suffered from the many minor works he produced during his later years. Related Paintings of Pierre-Auguste Renoir :. | Portrait of Jean-Frederic Bazille | Weiblicher Akt | Renoir Reclining Woman Bather | Drawer Grenouilere | Frau mit Mandoline | Related Artists:
antonio canalettoGiovanni Antonio Canal (28 October 1697 - 19 April 1768) better known as Canaletto, was a Venetian painter famous for his landscapes, or vedute, of Venice. He was also an important printmaker in etching.
Giuseppe Pellizza da VolpedoItalian, 1868-1907
was an Italian painter. He was born and died in Volpedo, in the Piedmont region of northern Italy. Pellizza, considered a neo-impressionist artist, was a divisionist painter - using small dots of paints according to specific color theory. His most famous work is Il Quarto Stato ("The Fourth estate"). This rich, expressive work has become a well-known symbol for progressive and socialist causes in Italy, and through out Europe.
marcus larsonSimon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer.
1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred.
Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.